Har berätta för fler i min omgivning att jag ska transplanteras och de flesta säger: Vad skönt för dig, det är dem som vet om att jag har en kronisk leversjukdom som säger det. De vet hur jag har mått till och från pga av den.
Jag känner mig starkare nu så att jag kan och orkar prata om det.
Ibland vill jag bara gråta och tycka synd om mig själv men gör inte det. Kanske man ska göra det istället för att hålla det inom sig. Vill gråta men ändå inte, man känner sig lite löjlig och så tar mig sig i kragen och håller tillbaka det.
Det måste låta konstigt att först skriva att man känner sig starkare och sen skriva att man vill bara gråta. men det är så det känns just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar