fredag 1 oktober 2010

Dagarna rullar på.

Nu har det gått 1,5 mån sedan jag blev transplanterad och ibland känns det som en evighet sedan och ibland som för en vecka sedan. Det beror på hur jag mår för dagen.
Idag känns det rätt ok, iallafall nu. hoppas att det får fortsätta så idag.

Jag vill göra saker hemma, åka handla och göra som innan transplantationen men jag orkar ju nästan ingenting. Om jag måste ut och handla då passar man på när det är så gott som folktomt, rätt skönt. Åker med familjen då så man har sällskap och bärhjälp. Allt har blivit så tugnt att lyfta. Måste börja träna sen när jag mår bättre.

Till er som blivit transplanterade: När började ni träna samt när började ni komma tillbaka till det mer "normala"?

För någon vecka sedan har jag lyckats sova på sidorna i stället för det ständiga ryggläget. Så skönt att kunna variera sig lite men det stramar lite i snittet fortfarande.

Snart kommer hemsjukvården så det är dax att äta frukost innan dem är här.

Ha det så bra och kram på er.
T

4 kommentarer:

  1. Efter 4 månader säger dom här i Finland att man sakta kan börja. Jag märker dock att jag får ont lätt och det stramar vid snittet om jag anstränger mig mera. Lätt aktivitet däremot går ju bra. Att gå ut och gå är ju jätte bra att göra sådär i början!

    SvaraRadera
  2. Man får nog känna efter hur man mår tror jag! Jag fick 3 månader innan jag skulle anstränga magen och lyfta över 2 kg iaf. Men andra har fått 2 månader. Kanske beror på att jag hade 2 operationer, kejsarsnittet och transplantationen. Svårt för mig att säga en tid då jag låg på IVA nedsövd så länge och inte började gåträna ens förr än efter 6 veckor.

    SvaraRadera
  3. Jag fick väldigt länge bara bära 1 kg och ska fortfarande undvika att bära tunga saker, nu snart 2 år efter. Promenader och cykelturer rekommenderar dem redan från början. Jag var uppe och gick med gåstol dagen efter transplantation, men använde starka smärtlindrande tabletter ganska länge efter.

    SvaraRadera
  4. Sebbe i Skövde5 oktober 2010 20:22

    Promenad Cykling fick jag göra från början.
    Jag fick inga specifika vikter som jag inte fick lyfta. Men skjukgymnasterna pratade mycket lyft teknik speciellt då vi hade sonen som fortfarande sov i spjälsäng. Och det var just lyften i och ur där som kunde vara knepiga/farliga med lyft och vridning.
    Och jag fick inte träna magen förrän alla agraffer var borttagna.
    Sen var det väl så att de som gällde var lyssna på kroppen, gör det ont, gör det inte!

    Livet mot det normala, svårt å säga några exakta tider. Körde bil så fort en läkare sa att de va okey, ca 2 månader.
    Gick själv å handlade typ 1 km till affären.(Lagom mycket, några liter mjölk, bröd mm typ en normal plastkasse som jag istället packade i två kassar) oxå ca 2 månader.

    Vi flyttade!! lite drygt 4 månader efter transplantationen. Då var jag med å bar en hel del, dock inte några tunga saker, men den dagen slet jag på bra! Den var väl kanske inte å rekomendera men det gick bra.

    Började jobba ca 5 månader efter transplantationen. Dock var det pga jag var tvungen och ta ut semester 4 veckor och 2 veckors pappaledighet då vi inte fick dagisplats så fort som vi hoppades på.
    Vi borde ju ställt oss i kö precis i samma veva som jag blev transplanterad, men de föll lixom mellan stolarna då.

    Phue de vart en jätte lång redogörelse hoppas du får någon nytta av mina erfarenheter

    SvaraRadera