... i mitt huvud. Det jag syftar på är att jag fortfarande tänker mycket på transplantationen. Det ploppar upp i huvudet säkert 1 gång i timmen om inte mer. Det är mest rädslan att något kommer gå snett. Det är det jobbigaste just nu. Visst man försöker tänka possetivt och att allt kommer gå bra men det är svårt att få bort den elaka tanken som dyker upp i huvudet på en.
Det händer ofta att man ösnkar att allt bara var en dröm och man kunde vakna upp och man var frisk. Men nu är det inte så, tyvärr. Det är bara att finna sig i att det är så här nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar