Svar på kommentar

Hej Jessie
Jag skulle vilja börja jobba igen när sjukskrivningen går ut men det är ju som sagt frågan om hur mycket man orkar. Det är en månad kvar och mycket kan ju hända. Till viss del har jag tunga lyft i jobbet men dessa kommer jag ju inte kunna utföra på ett bra tag. Annars är det mest administrativt arbete. Det är inte så roligt att bara vara hemma. Och jag förstår ju oxå att det är viktigt att låta kroppen återhämta sig innan man går tillbaks. Man får väl kanske prova jobba och se om man orkar. Det märker jag hur det blir i november som sagt.

Leverscintigrafi visste inte jag heller vad det var men googlade fram detta:

scintigrafi [si- eller ski-], medicinsk undersökning som avbildar en radioaktiv isotops (radionuklids) fördelning i kroppen. Avbildningen sker med en gammakamera, och bilden benämns scintigram. Scintigrafi kan användas t.ex. för att påvisa förändringar i skelettet, för undersökning av njurarnas funktion samt vid diagnostik av lungembolism och hjärtinfarkt.

Kram
T

Läk. besök imorgon

Imorgon får jag reda på hur man ska göra med min antibiotika, hoppas att man avslutar kuren denna gång. Vill börja kunna ta promenader och få tillbaka orken. Just nu är det lite svårt att ta promenader då man måste ha en toalett i närheten hela tiden. Så fruktansvärt jobbigt med denna kassa mage.
Är sjukskriven till 19/11 och vill gärna kunna börja jobba lite då igen. Som jag skrivit tidigare så vill jag göra saker men jag orken finns inte, blir helt slut på en gång.
Har haft lite små smärtor i högra sidan de senaste dagarna, vet ej om det kan vara musklerna eller något annat, får kolla med läkaren imorgon.

Fick idag kallelse till 3 månaderskontrollen som kommer ske 18/11.
Det jag ska göra då är:

Provtagning
Samtal med koordinatorn
Ultraljudsundersökning
Bentärhetsmätning
Leverscintigrafi
Läkarsamtal

Fick min prograf dos sänkt idag till 2+1. Skönt att tabletterna minskar. Så slipper jag antibiotikan så tar jag bara 11,5 tabletter om dagen.

Stickar

I torsdags satt jag och barnen och stickade utan stickor tillsammans. Jag påbörjade en mössa till dottern, dottern gör benvärmmare och sonen började på en halsduk. Jag och dottern har fortsatt på våra men sonen gav upp nästan på en gång. Han stickade 2 varv och sedan tyckte han att den var klar. Jag får nog fortsätta på den när jag är klar med mösssan. Blir nog klar med den imorgon. Efter halsduken får vi se vad det blir, vantar kanske.

Spelat Wii

Har spelat Wii med barnen hela förmiddagen idag, det är kul. Vi köpte spelet Lego Star Wars igår till sonen. Så det är det spelet som har spelats. Ibland är det lite för svårt för honom men det går framåt, han lär sig snabbt. Vi köpte även Wii Party som är ett spel med 80 spel i. Det provade vi lite tillsammans med barnen igår kväll, vi han inte prova allt.
Det kommer säkert bli mer spelande ikväll med barenen. Man blir som barn på nytt själv när man spelar.

Svaret på CT röntgen

Läkaren ringde igår kväll och berättade att bakterieansamlingen hade minskat lite men man vet ej ännu hur man ska forsätta, antibiotika eller ej. De skulle ta upp mig på stora ronden idag eller på måndag men frma tills jag har fått ett besked så blir det till att fortsätta med antibiotikan.
Hade hoppats på att det skulle vara borta nu så man kunde må lite bättre, slippa illamåendet och den dåliga kistan. Det tar på en, man är helt slut.

CT undersökningen

Gjorde CT undersökningen i onsdags och det gick väl rätt så bra. Fick sitta och dricka kontrast i 1 timme innan undersökningen. Sen var det dax att sätta nål för kontrast medlet de dessutom ska spruta in i blodet och det gick inte så bra. Två sköterskor försökte utan att lyckas så de fick ringa efter experten som dem sa. På första försöket så satt nålen. Sen var det bara att sätta igång med undersökningen. Fast när de skulle spruta in kontrastet gjorde det så ont där nålen satt så man trodde att kärlet gick sönder. Som tur var gick det bra ändå. Kontrastet sprutas in med ett sånt tryck att det ibland kan kännas obehagligt.

Dammsuga

Det är sjukt vad det kan vara jobbigt att dammsuga. Igår gjorde jag det för första gången sen transplantationen och det gick väl så där. Fick pausa lite emellan för att orka.Speciellt efter man tagit mattorna. Det tog mig nog dubbelt så lång tid än vad det brukar göra. Det är nu man märker hur mycket man igentligen använder magmusklerna, fast nu finns dem ju där men inte starka nog ännu. Tar nog lite tid att få tillbaks dem.

Jag får kanske hålla mig mer till våran lilla dammsugare ergorapido (vägghängd, laddningsbar) som är smidig att dammsuga med när det inte är så mycket.

Läkar besök

Igår tillbringade jag näst intill hela dagen på sjukhuset. Åkte tdigt på morgonen och kom hem vid 14-tiden. Dessa dagar är jobbiga, det tar på en så man är helt slut när man kommer hem. Proverna jag lämnade igår såg bra ut, sänkan hade sjuknkit ännu mera nu och levervärderna såg oxå bra ut. Fick sänka kortison dosen med en halv tablett så nu är det 2,5 tabletter jag tar (12,5mg).
Hoppas att mitt svullna ansikte snart kan få sin normala form igen. Fast på mig är det även halsen som svällt upp, usch man ser hemsk ut. Tittar man bara på ansiktet kan man inte tro att jag gått ner 10 kg efter trasplantationen utan snarare gått upp 10. Det blir nog bra tillslut.

På eftermiddagen ringde sköterskan från mottagningen och talade om att jag skulle sänka prograf dosen från 3+3 till 2+2, blev glad eftersom jag skakar så ibland. Hoppas nu att det ska minska.

Sätta nål

Igår var det en kamp för sjuksköterskerna att ge mig min antibiotika. Första tjejen försökte 7 gånger utan att lyckas sätta en nål sen ringde hon en kollega som fick åka hem till oss. Hon lyckades faktiskt på andra försöket att sätta en pvk. Så nu håller jag tummarna att den skall funka idag när dem kommer. Sköterskorna tycker att man ska sätta en pickline på mig, tydlingen en slan som går i i armen och vidare till ett större kärl. Via den kan man ta blodprov och ge medicin utan att behöva sticka varje gång. Ska försöka komma ihåg det tills imorgon när jag ska på läk. besök. Har flera frågor att ställa så det är nog bra om jag skriver ner dem.

Dagarna rullar på.

Nu har det gått 1,5 mån sedan jag blev transplanterad och ibland känns det som en evighet sedan och ibland som för en vecka sedan. Det beror på hur jag mår för dagen.
Idag känns det rätt ok, iallafall nu. hoppas att det får fortsätta så idag.

Jag vill göra saker hemma, åka handla och göra som innan transplantationen men jag orkar ju nästan ingenting. Om jag måste ut och handla då passar man på när det är så gott som folktomt, rätt skönt. Åker med familjen då så man har sällskap och bärhjälp. Allt har blivit så tugnt att lyfta. Måste börja träna sen när jag mår bättre.

Till er som blivit transplanterade: När började ni träna samt när började ni komma tillbaka till det mer "normala"?

För någon vecka sedan har jag lyckats sova på sidorna i stället för det ständiga ryggläget. Så skönt att kunna variera sig lite men det stramar lite i snittet fortfarande.

Snart kommer hemsjukvården så det är dax att äta frukost innan dem är här.

Ha det så bra och kram på er.
T